Rubriken passar inte till det jag tänkte skriva. Skriver gör jag bara för att komma ihåg lite vad som hänt. Med ålderns rätt börjar man glömma lite vad som händer och om några dagar kan dagen vara glömd. Det händer även den bäste. Varför är jag besviken? Jo jag trodde att efter dagens långa promenad skulle vågen visa lite lägre vikt än tidigare. Men icke. Därav besvikelsen. Men en stor förnöjd tillfredsställelse av att orka gå så långt som vi gick idag. Viktminskningen kommer nog.
Men vad skönt det är att orka promenera. Annat var det 2014 då jag fick cytostatika. När jag var tvingad att vila i trappan då Rose-Marie ropade att maten var klar. Det var för jobbigt att gå upp från källaren till köket. Jag var tvingad att si5ta ner i trappan och vila. Det var efter behandlingen motionscykeln kom upp och placerades framför TV:n. Och det har hjälpt. Därföt skall jag inte vara besviken utan nöjd.
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar